Jag lämnade in Signi till veterinären på morgonen och fick hämta henne vid två. De var snälla och tog henne först. Det var hemskt att lämna bort henne. Hon visste ju inte alls vad som väntade henne.. Men allt hade gått bra sa de. Hon hade skött sig jättebra och hade varit lugn och fin. De sa att birmor ibland kan få spel och bli helt hemska, men Signi hade varit duktig. :)
När hon kom hem så kämpade hon sig upp på vingliga ben och tog sig till kattlådan och kissade. Sen kämpade hon sig tillbaka till transportburen och la sig och sov. Så duktig hon är! All den mödan för att ta sig till lådan. Söt. :)
Hon vilar rätt mycket men är inte lika vinglig längre. Men hon är trött och ögonen är väldigt häniga. Men hon har ätit både blötmat och lite torrfoder. Det tar nog ett tag att vänja sig vid tratten. Hon fastnar överallt. :) Men hon är ändå väldigt gosig och vill ligga bredvid mig fastän hon inte brukar göra det i vanliga fall. Det känns i alla fall bra.

Lillan märker att det är något konstigt med Signi och håller sig lite på avstånd. Det är bra. Jag vill inte att hon ska försöka leka med Signi så att såret går upp men det ska nog gå bra.

Nu på kvällen så har Signi försök börja leka. Hon skulle bestämt in i lektunneln fastän det var lite svårt med tratten i början. Det märks att ju mer hon kvicknar till desto mer irriterad blir hon på tratten. Hon vill verkligen inte ha den. Hoppas hon vänjer sig annars kan det nog bli jobbiga 10 dagar.