Det här har vi sysslat med sen sist:

Jag lämnade in Signi till veterinären på morgonen och fick hämta henne vid två. De var snälla och tog henne först. Det var hemskt att lämna bort henne. Hon visste ju inte alls vad som väntade henne.. Men allt hade gått bra sa de. Hon hade skött sig jättebra och hade varit lugn och fin. De sa att birmor ibland kan få spel och bli helt hemska, men Signi hade varit duktig. :)
När hon kom hem så kämpade hon sig upp på vingliga ben och tog sig till kattlådan och kissade. Sen kämpade hon sig tillbaka till transportburen och la sig och sov. Så duktig hon är! All den mödan för att ta sig till lådan. Söt. :)
Hon vilar rätt mycket men är inte lika vinglig längre. Men hon är trött och ögonen är väldigt häniga. Men hon har ätit både blötmat och lite torrfoder. Det tar nog ett tag att vänja sig vid tratten. Hon fastnar överallt. :) Men hon är ändå väldigt gosig och vill ligga bredvid mig fastän hon inte brukar göra det i vanliga fall. Det känns i alla fall bra.

Lillan märker att det är något konstigt med Signi och håller sig lite på avstånd. Det är bra. Jag vill inte att hon ska försöka leka med Signi så att såret går upp men det ska nog gå bra.

Nu på kvällen så har Signi försök börja leka. Hon skulle bestämt in i lektunneln fastän det var lite svårt med tratten i början. Det märks att ju mer hon kvicknar till desto mer irriterad blir hon på tratten. Hon vill verkligen inte ha den. Hoppas hon vänjer sig annars kan det nog bli jobbiga 10 dagar.

Idag har jag fyllt 25. Eric är på turné men tjejerna har hållt mig sällskap istället. De väckte mig tidigt med sång och tårta på sängen. 25 tända ljus som jag fick blåsa ut och ett varsit paket som de själva inhandlat. De har verkligen pysslat om mig eftersom idag har varit min dag. Eller så gjorde de inte alls något av det.. Men det hade varit kul om det vore sant! :)

En kväll hade Lillan jätteroligt med en lampan. På lampan hänger det en liten metallpinne som man tänder den med. Åh vad rolig den var att bita i och slå på med tassen!

Lillan växer och växer. Bakifrån är det inte så stor skillnad på dem. Förutom att Signis svans är så himla stor då. Det ska bli spännande att se om Lillan blir större än Signi.. Men än är hon fortfarande en liten plutt!

Nu skiner solen härligt här i Göteborg! Jag satt ute på balkongen och njöt av värmen. Två busar ville genast kolla vad som hände där ute. :)

Det har varit en körig vecka med förklylning, feber, dubbla jobb och veterinärbesök. Förhoppningsvis kommer det lugna ner sig lite nu..
Signi fick förra söndagen problem med ögat. Hon gick runt och kisade och det rann lite vätska ur det vänstra ögat. Jag hoppades att det skulle gå över, att det bara var något smuts i ögat. Tyvärr gick det inte över och jag läste på internet att skador i ögat ska man inte vänta ut. Man måste till veterinären direkt och ibland går inte ögat att rädda. Oj oj vilken panik jag fick! Signi får inte förlora sitt öga!
Jag ringde veterinären direkt och fick en tid dagen efter. De kollade hennes öga och sköljde med vätska. Han hittade ingen skada på hornhinnan och han såg inget smuts heller. Han trodde att hon troligtvis hade fått en klo i tredje ögonlocket och att det hade orsakat inflamationen. Hon fick en salva som hon nu får en droppe i ögat morgon och kväll tills på torsdag. Hon gillar det inte.. Men hon är duktig ändå! Jag passade även på att få henne vaccinerad när vi ändå var på kliniken. Så nu är det fixat också! Och det bästa av allt var att ögat blev bra bara någon dag efter att jag började med salvan. Så nu är hon fit for fight igen! :)

Om man kollar på våra leksaker som föreställer något slags djur så har alla massor av bithål runt halsen och endast runt halsen. Jag tror att de här två tjejerna vet var man ska bita för att döda. Lite läskigt..

I Göteborg regnar det ungefär varje dag och då speciellt på vintern. Vad är snö? Jag vet inte. Jag bor i Göteborg.
Lillan hade en dag i alla fall väldigt roligt med ett paraply som var uppfällt för att torka.

Ibland går det vilt till här hemma. Roligast är det att brottas i sängen när den är obäddad. Då finns det massor av olika upphöjningar att gömma sig bakom för att sedan gå till attack. Oftast går jakten från badrummet upp i sängen och så ligger de där och brottas lite och sedan springer någon iväg och den andra efter. De är faktiskt ganska roliga att titta på! :)

Det har hänt! Lillan och Signi sov (en liten kort stund dock) i transportburen tillsammans! Åh de är så söta! Nu hoppas jag att de kommer göra det igen. Snart kanske de kan åka på resor tillsammans, men det dröjer nog lite till..

Det verkar vara några som följer den här bloggen och jag får så dålig samvete när jag inte uppdaterar hela tiden. Jag är hemma mer sällan nu men som tur är har katterna varandra. De gör verkligen allt tillsammans! Signi är den enda som förstår när man ropar henne. Lillan lyssnar inte ens till sitt namn.. Men hon känner kanske inte igen sättet vi ropar på. Men kommer Signi springandes så kan man vara helt säker på att Lillan kommer efter. :)
Lillan försöker vara gosig mot Signi men Signi fattar inte riktigt. När jag lägger dem bredvid varandra så ligger de kvar men de lägger sig inte bredvid varandra av sig själva. Men jag ger inte upp hoppet!

Jag har sått lite kattgräs och det är väldigt populärt. Signi biter av gräset men Lillan drar upp det och äter det sedan som en lång spagetti. Det ser ganska roligt ut när hon har ett långt grässtrå som sticker ut ur munnen som hon sedan sakta äter upp.

Imorse var det full fajt här hemma. Det rök tussar och de låg och brottades och bet varandra. Jag är lite orolig för att Signi tar i för mycket. Lillan är ju så liten.. Men Lillan fortsätter ju hoppa på Signi så det kanske inte är någon fara. Man tycker ju att de borde säga ifrån om det gör ont..

Dagarna rullar på och nu börjar de blir goda vänner. Tyvärr sover de inte tillsammans än men Signi blir i alla fall inte lika rädd när Lillan stryker sig mot henne. :)
Signi har blivit som vanligt igen och går runt och pratar hela tiden. Lillan pratar rätt mycket hon också och det tycker jag om. Lillan låter så sött när man lyfter upp henne. För det första så spinner hon jättehögt. Om hon kommer upp till en i sängen på natten och spinner så vaknar man av ljudet. Så högt är det.. :) För det andra så låter hon något gnäll-ljud när man har henne i famnen. Hon gnäller inte utan det låter som om hon njuter, ungefär som ett jättepipigt "mm"-ljud. Hur sött som helst!

I vårt sovrum står det garderober efter ena väggen. Ovanför garderoberna kan man lägga saker som resväskor och transportburar. Sedan vi fick låna en klätterställning av tjejen som äger lägenheten så har Signi kunnat hoppa upp ovanpå garderoberna. Det är över en meter att hoppa och jag är förvånad att Signi ens klarar det. Men där uppe ligger hon i alla fall och sover hela dagarna.

Jag var helt övertygad om att Lillan inte skulle klara att hoppa upp där på ett bra tag. Hon har ju fortfarande svårt att hoppa upp till den översta platån på klätterställningen (från vilken Signi hoppar upp på garderoben). Men så fel jag hade! Lillan hade väl sett att Signi låg där uppe och ville själv upp dit och sova. "Det måste ju vara ett bra ställe eftersom den stora katten alltid ligger där", tänkte Lillan och hoppade dit upp.
Jag hörde bara ljudet från att någon hoppade upp på garderoben och jag sprang in i sovrummet. Ovanpå garderoben satt Signi helt nyvaken och ruffsig utanför transportburen. Inne i transportburen låg istället Lillan, jättestolt. Förstår inte hur hon har kunnat hoppa så högt. Hon är ju fortfarande så liten! En stor katt i en liten kropp helt enkelt. :)

Idag har det blivit mycket tid framför datorn. Lillan insåg att hon var tvungen att göra en insats för att få mig att tänka på annat.